Charleston


Nu är vi i The Palmetto State.

Vi lämnade härliga Savannah, men kom till en annan pärla: Charleston.


Charleston är mer välordnat än Savannah, här är det ingen Spanish Moss som hänger, utan mer prydliga palmer längs gatorna.  





Nere i hamnen låg många slags olika båtar.






Vi besökte en utställning nere i hamnen. Den handlade mycket om koloniseringen, de olika krigen samt slavinförseln.
En bit utanför hamnen på en ö i sundet avlossades det första skottet som var inledningen till inbördeskriget.

Charlestons hamn är väldigt stor och har sedan 1670 fungerat som utskeppningsplats för gods främst till Europa, Afrika och Karibien.
I utbyte fick man slavar, rom och socker. Runt år 1850 blev bomull den största exportvaran och därmed ökade behoven ännu mer av att importera slavar.



Kartan visar utbredningen av bomullsbältet.








Charleston var i det slavägande Södern den viktigaste hamnen.
Det var hit slavskeppen kom och det var här slavmarknaderna drog säljare och köpare miltals ifrån. Kring år 1850 fanns det 40 slavmarknader bara i Charleston… 
Där köptes och såldes människor, familjer splittrades och fruktansvärda människoöden utspelades.
Vid en av de gamla marknaderna har man idag ett museum som berättar om hemskheterna. Cirka 10 % av fångarna dog under transporten som skedde under fruktansvärda former.



Vi blev så småningom lite hungriga och gick till en av stadens mest berömda restauranger; Hymans seafood.

Man fick kokta jordnötter som snacks, inte så dumt som det låter faktiskt.

Sen blev det Hush Puppies ( friterad deg) och Cole slaw.

Monika åt fyra sorters lax.

Jag åt favoriten Calamares (bläckfisk).

Monikas stol hade använts förut, liksom vårt bord som Beach boys ätit vid tidigare, man hade skyltar och bilder på massor av kändisar överallt i restaurangen.
/Nils




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0